Sy din egen applikation

De som har lite koll på vad jag brukar sy har nog lagt märke till att jag fått lite dille på att sy applikationer på sistone. 

Eftersom jag fått så ruggigt många frågor just på temat applikationer så tänkte jag dela med mig av hur jag gör när jag syr dessa. 

Jag vill poängtera att jag absolut inte är något proffs på minsta vis. Jag är en självlärd, glad amatör. Kanske finns det bättre och smartare sätt att göra det på men det här sättet funkar och har du något tips att dela med dig av till mig så är du hemskt välkommen 😊

Den här tuten är för applikation av/på trikå. Vävt tyg har jag aldrig provat så där har jag tyvärr inga tips att ge. 

Till att börja med så måste man köpa hem något som heter vliesofix. Finns förmodligen i alla tygaffärer. Det ser ut ungefär som bakplåtspapper. 

Det allra svåraste tycker jag är att hitta på vad för motiv man ska göra. Är det för detaljrikt så blir det svårt att få ett snyggt resultat. Här har jag bestämt att jag ska göra en smurf! Bilden har jag hittat och skrivit ut från nätet. 

Lägg vliesofixet med den släta sidan uppåt ovanpå motivet och rita av. Jag använder blyertspenna. Obs! Den färdiga applikationen kommer att bli spegelvänd mot den ursprungliga bilden. Extra bra att tänka på om man ska applicera text 😉  (Nu ritade jag ut ögon, ögonbryn osv men det var egentligen onödigt för de måste jag ändå rita separat sen)

Klipp sen isär isär delarna. Min smurf har jag klippt isär så här. 

Nu ska vi stryka fast vliesofixet på det tyg som ska användas till applikationen. Den skrovliga sidan ska ligga mot baksidan på tyget. Använd smörpapper eller pressduk annars blir strykjärnet fult. 

Här har jag strukit och renklippt delarna. De små svarta detaljerna klipper jag inte ut än för isf hinner jag bara slarva bort dem innan det är deras tur att sys fast. 

Placera ut delarna på ett ungefär hur du vill att de ska ligga. Ser det ok ut? Jo, skapligt. Blir nog bra det här. 

Nu är det dags att riva bort papperet från tyget. Kvar blir en hinna som fäster tygerna mot varandra när man stryker dem. 

Här har jag strykt fast smurfkroppen på tröjans framstycke och ritat ut stödlinjer med en magisk penna vars färg försvinner efter en dag eller två. 

Jag syr med förstärkt raksöm nära kanten. Med förstärkt raksöm går maskinen två steg fram och ett tillbaka så det är bra att hålla reda på om nålen är på väg framåt eller bakåt när man kommer till ett hörn eller liknande. Lyft pressarfoten med nålen nere när du behöver svänga för att få jämna, fina linjer. I knixigare partier så handmatar jag. Tydligen finns det en särskild, genomskinlig pressarfot just för att sy applikationer med men jag har en helt vanlig fot. Funkar bra det med. 

För att undvika att arbetet blir bubbligt och fult så måste man ha något stabiliserande under. Själv använder jag vanligt kaffefilter som jag sedan river bort bär jag sytt klart. Är du av den mer spendersamma sorten så finns det något som heter totally stable som är speciellt anpassat för ändamålet. 

Sen stryker/syr man fast nästa och nästa del, bit för bit. Det tar lite tid men det är så himla skoj att se motivet växa fram 🙂

Voilà! En färdig smurftröja till lillknas som visst tyckte att den var fin men tydligen hade jag gjort fel smurf. Han ville ha den med rööda byxor och mössa ju. Så kan det va…